up and down the boulevard

sitter och funderar en hel del just nu.
detta kommer säkert låta som världens klagoinlägg men de skiter jag i..

varför blir jag alltid indragen i en massa skit som jag inte ens har något med att göra?
småtjafs och bråk som jag har varit med om så många gånger förr, som jag försöker att hålla mig borta ifrån men det slutar att jag alltid blir indragen på ett eller annat sätt.
har insett att det bara sänker en med alla dessa j*vla bråk, helt seriöst.
varför?
ingen får ut något av det, vem mår bra egentligen av att trycka ner någon?
det gör inte högre status, snarare en lägre status.
tyvärr så vet jag.
Och alla vet att ingen mår bra av att bli nertryckt heller,
tyvärr så vet jag hur även det känns.

kanske är det så att om man alltid har varit ett problembarn så är man alltid ett problembarn?
eller?
verkar verkligen som så.
vet inte hur mycket jag försökte att avstå från detta, men ändå blir jag indragen i slutändan?

sånt e livet, sånt e livet.
så mycket falskhet bor det här.

FUCK THIS SHIT




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0